Tänkte försöka summera de sista dagarna i Beijing. Immunförsvaret kämpade väl men lyckades inte hela resan genom och i fredags fick jag halsont och kände mig rätt hängig. Mamma drog ändå med mig på promenad genom park och gator, mådde i alla fall bättre mot kvällen. Bota halsont med glass, gott men dyrt. Vår fika blev det dyraste vi betalade för något ätbart förutom pekingankamiddagen men då var vi ju fem pers... :0P På väg mot den vita pagoden i Beihai-parken. Vila på vägen upp. Och vila på vägen ner igen. Hemma i Jinsong på kvällen. På lördagen gjorde vi inte mycket vettigt. Fikade längs Wangfujing och försökte handla lite i nån stor affär med hantverk men de är för på så man orkar inte. På kvällen åt vi middag med bror, pizza och cola - äntligen lite mat som man blev äckligt mätt av! Slappar på hotellet med en bok framför CCTV News. Lyckades lura mig förbi feberdetektorn på vägen ut ur landet i alla fall så hem kom vi, inte så där superbra att det inte fungerar, det var inte bara jag som hostade och snorade på planet. Kändes dessutom som att jag hade hunnit kontaminera halva terminalen innan jag ens kontrollerades...
0 Comments
För att ta oss till muren hade vi fått fixat en busstripp med guide, lunch, hämtning vid hotellet och allt, perfekt! Särskilt guiden Harrys fantastiska gåtor. Vi fick också kika på en av Ming-gravarna, och lite annat... Jag o mamma på muren. Det var jävligt brant ibland, men vi lyckades ta oss upp till ett torn så vi fick bra utsikt i alla fall. Utsikt från tornet. På vägen ner kunde man välja att åka nån slags rodelbana, men det verkade helt livsfarligt så vi tog linbanan både upp och ner. På skylten står det "TURN WAY SLOW DOWN"... Jadeverkstad som vi åt lunch på. Utgången från Ming-graven vi besökte. Senaste dagarna har internet funkat jävligt dåligt, därav en sen o knapp uppdatering. Imorrn flyger vi hem igen, ska bli skönt. För ett par dagar sen var vi till sommarpalatsen, tanken var att vi skulle till det nya men vi hamna vid det gamla ändå. det var en stor park med lite ruiner kvar bara så vi åkte snabbt vidare. I det nya fanns det mer att kika på, bl.a. en liten del av en flod med massa små butiker som man kunde åka båt mellan, en båt i marmor, ännu en lång korridor och bron med 17 valv. Ruiner. Blickar ut över Suzhou Street i nya sommarpalatset. Marmorbåten. Längsta korridoren, följde hela stranden... Idag var vi på pandajakt på Beijing Zoo, det var lätt avklarat för de hade rätt många av dem. Djurens välfärd var hemskt varierande men de allra flesta verkade ändå ha det drägligt. Pandorna i OS-panda-byggnaden. Och röda pandor. De hade många olika sorters fåglar. Och söta rävar. Björn som tigger godis. Näsbjörnar hade de lite överallt. Pingvin, vet inte vad för sort för i det huset fanns inte så mycket information. Pudel på Oriental Plaza. :0P Idag for vi norrut för att undersöka Chinese Ethnic Culture Park - Minoritetsparken. Vi tänkte även kika lite på OS-parken, eller i alla fall Fågelnästet och Vattenkuben. Efter en hel del vandrande insåg vi att vi inte kom närmre OS-byggnaderna om vi inte åkte mer tunnelbana så vi nöjde oss med att se dem på avstånd, de syntes ändå rätt bra inifrån parken. Fågelboet, världens största stålkonstruktion. En brunn hos Dai-folket. Vi flydde försäljare in på ett torg där det ibland anordnades "Water Splashing Festival" som var en tradition hos nåt annat folkslag. Ett koreanskt hus. Oronqen-folkets "tipis". En liten stuga vid sjön. Jag i Dong-folkets torn. Ko som vaktar Dong-tornet. Miao-folkets hus vid sjön. Soil Forest of Liangshan, ingen aning om vad det är men såg ut som hämtat ur en science fiction-film. Dekorationer hos Va-folket. Och ett hus hos Li-folket. "Lekplats". :0P Vi besökte Tu-folket. Och tibetanerna. Tibet. Trött på vägen ner genom "pilgrimsvägen" från Tibet som var sista anhalten. Parken var väldigt stor, trots att bara halva var öppen var man helt slut efter ett "varv". På kvällen åts det middag med bror och co, det var Pekinganka på en restaurang som vår guidebok hade rekommenderat. Ett väldigt underligt ställe som man först knappt hittade, sen fick man gå genom 3 såna där skynken med stora plastremsor (tänk kylhus eller liknande) för att komma in. Och vi fick sitta i en sorts inbyggd innergård mellan ett par hus. Först åts det kalla, typ inlagda eller nåt, med gurka till. Det var mest slemmigt så ingen höjdare... Själva ankköttet var rätt gott och åts även det med gurka i nån sorts knyten. Kråset fick vi också ut, mycket gott men inte så mycket som gick att äta, mest huvuden och ryggrad. Vinira beställde in lite flamberade ankhjärtan, det påminde dock för mycket om ASIS och sprithundarna för att jag skulle tycka om det. Gänget. Idag bestämde vi oss för att fara till parken med Himmelens tempel. Vi insåg snabbt att tunnelbanestationerna var felplacerade på kartan och kom på rejäla sidospår bl.a. genom nån slags skrotupplag på en bakgård. Med hjälp av solen och andra ringvägen lyckades vi i alla fall ta oss fram till parken och där var det inte speciellt svårt att hitta trots att parken är tre gånger så stor som förbjudna staden, det mesta ligger i nordsydlig riktning. Himmelens runda altare. Utsikt norrut från Himmelens runda altare. Det himmelska valvet. I den stora parken utanför lekte man med diverse olika saker som drakar och band. Mamma och "Nio drakars-cypressen". Den heliga vägen (filen i mitten) på bron som fungerade som processionsväg till Hallen för att bejda om goda skördar. Hallen för att bedja om goda skördar. Den 70-åriga porten, när kejsarna blev äldre än 70 år kunde de få ta genvägen här om de inte orkade ta sig till ceremonierna. En del av Den långa korridoren, här bar man offer till templen. Efter parkbesöket upptäckte vi åter igen att tunnelbanestationerna inte var korrekt utsatta på kartan, denna gång innan vi vandrat flera kilometer åt fel håll som tur var. Efter en lunch på en thai-restaurang i Oriental Plaza besökte vi museet nere i tunnelbanegången. När man byggde gallerian fick man först göra stora utgrävningar och nu fanns där Beijing Paaleolithical Museum. Del av utgrävningen under Oriental Plaza. Sen vandrade vi mot Himmelska fridens torg med omgivande byggnader för en kort visit. Det var massor med folk och mycket bevakning, vet inte om det brukar vara så eller om det har med nationalkongressens sammanträde att göra. Vi tog oss i alla fall in på torget till slut efter mycket köande och säkerhetskontroller. Där stömmade det ut musik i bästa Star Wars-stil, mycket pampigt, man bara väntade på att snart kommer Darth Vader gående till sitt tema. På torget såg jag en tjej med en liten vit kanin, lämpligt ställe att ta med sig den på... Det såg ut som en kanske 6 veckors-unge av nån hermelinkorsning som hon hade i en liten lila transport/fågelbur. Rädd såg den inte ut att vara så den kanske var van vid såna strapatser. Jag på Himmelska fridens torg. Maos Mausoleum. Nationalförsamlingen och minnesstenen över Folkets hjältar. Väl utanför den förbjudna staden igen stod vi nedanför en kulle. Den verkade intressant så vi fortsatte vår vandring upp mot de små byggnaderna vi sett på håll redan inifrån palatset. Det var en jobbig klättring upp men man belönades med en fantastisk utsikt. Vägen upp. Den förbjudna staden och den norra palatsporten, som vi klev ut genom några minuter tidigare. Åt andra hållet mer av parken och Beiijing. Nere i parken dansade tanter med svärd och gubbar vände jord i pionrabatterna. Vi gick vidare mot Wangfujing för att försöka få oss nåt att äta, påsen med chicken rings som vi åt uppe på toppen räckte inte långt. På en liten restaurang åt vi det godaste hittills på den här resan, kyckling med morötter och cashewnötter, nudlar med grönsaker och nån grillad potatis med grönsaker. Vi passade också på att ta kort på självaste Wangfujing, brunnslocket... Wangfujing. Det blev en visit på Oriental Plaza och Waynes Coffee innan vi tog tunnelbanan hemåt. Där köpte vi också lite bröd så vi hade nåt att äta senare på kvällen. Waynes Coffee, försöker få ihop väskan, köpte ett par bilder i förbjudna staden. En jättefin kaninbild - såklart! Brödet med det coolaste namnet ever - "Crouching tiger, hidden bacon"! Om jag tyckte prinspalatset igår var stort så var det inget mot den förbjudna staden, heter så gör den för att här släppte man inte in nån "vanlig" människa när kejsarna bodde här. 100 rum hade prins Gong, här finns 9.999 rum... Efter att ha traskat genom ett par sån här portar ser vi här själva ingången till palatset. Inne i den första delen av palatset. Vaktande lejoninna. Och lejon. Jingshanparken på höjden bakom palatset. Jag på "lego"-muren. Efter en lång vandring kom vi fram till trädgården, som inte kändes så väldans stor. Men man kanske förväntade sig något i stil med bostadsdelen. Vår i Beijing. Det vaktande lejonet och jag. Taket i ett lusthus. "Perilous hills, no climbing please". Ett väldigt säkerhetstänk överallt, på tunnelbanan tjatar de bl.a. om att aldrig någonsin släppa taket om handräcket. Mot slutet av trädgården. Så, iväg på vår första utflykt på egen hand idag, det vill säga jag och mamma utan bror. Det blev tunnelbanan mot Houhai, ursprungligen för att ta en tur med cykelricksha runt i Shichahaiområdet. Vi lyckades först hitta på operasångaren Mei Lanfangs hem, en välbevarad siheyuan (atriumliknande gård med olika hus). Där fanns förutom hemmet även en liten utställning om hans liv. Jag på gården i Mei Lanfangs hem. Gården med andeskärm vid ingången. Lite av interiören. Några av hans dräkter fanns utställda. Och fantastiska huvudbonader. Från en bostad till en annan gick vi till Prins Gongs palats. Ett hem med något större proportioner... En enda stor labyrint med byggnader, ungefär 100 rum totalt, som man lätt hade gått vilse i om det inte vore för den goda skyltningen. En mer än 150 meter lång byggnad utgjorde gräns mellan själva bostadsdelen och trädgården som var minst lika stor med fantastiska stenformationer och en spännande grotta. Vandrar i en av alla gårdar i Prins Gongs palats. Labyrint av byggnader. Snart framme vid trädgården. Trädgårdens damm, eller en av dem i alla fall. Vy från paviljong över en del av stenträdgården. Vackra detaljer överallt. Litet lusthus. Trötta och hungriga efter palatsbesöket försökte vi leta rätt på någonstans att äta. Förföljda av rickshaförare lyckades vi till slut hitta en resturang vid en sjö men det var varken speciellt gott eller billigt så tummen ner. När vi väl kunde tänka oss att fortsätta igen var vi inte längre så pigga på en rickshatur efter förföljelsen så det blev tunnelbanan hem där vi däckade igen. Middag åt vi på den beprövade lokala restaurangen och trots diverse kommunikationsproblem fick vi mat i oss, både det vi ville ha och annat som servitören tyckte var bättre val. På hemväg efter middagen, notera de gravt överlastade cyklarna som snirklar sig genom korsningen, totalt kaos... Sömnbrist och jet lag fick oss att sova länge, länge. Tolv timmar över natten och sen ett par till efter frukost innan bror kom förbi. Frukosten är en historia i sig men kort sagt består den av konserverad mjölk (sån där som smakar sött, något som kineserna för övrigt verkar tycka allt ska smaka...), ägg, underlig och oätlig macka samt något som påminner om en blandning av risgrynsgröt och potatis/purjolökssoppa. När bror kom begav vi oss mot Silkesmarknaden i jakt på en adapter, något vi senare upptäckte inte alls behövdes. Det var en stor byggnad alldeles fullproppad med små affärsstånd och kineser som ropar efter en. Vi lyckades i alla fall hitta på en adapter och bror lyckades pruta ner priset från 120 yen till drygt 40 men tror ändå de lyckades lura oss! Bror tyckte sen att vi skulle promenera till Tian'anmen, det var en bra bit så vi tog en fikapaus i Oriental Plaza på vägen. Snyggt träd och tant som gympar i parken längs promenadstråket. Xiu, hon var guds modiga och mäktiga husdjur, hon åt bara ädelmetaller och juveler och kunde inte bajsa för hon hade inget anus. Mycket viktig information. Det märks att det är kaninens år. Dekorationer som kuben i bakgrunden kan ses överallt. Så då trivs man! Väl framme vid Tian'anmen hade det mörknat och det påminde lite om Paris med alla ljus. Kvällen avslutades med middag på en kinesisk restaurang inne i Oriental Plaza, lite bättre gick det med pinnarna men det var svårt med de hala svamparna. Goda var åsna i nån gryta med chili som tydligen var en speciell rätt från nån särskild provins. Den starka tofun var mindre lyckad. Längs vägen låg det nationella centret för scenkonst, det syns dåligt här i bakgrunden men domen glittrade fantastiskt. Bror och jag vid Tian'anmen. Tunnelbanan hem. |
KnutssonKaninhoppare och veterinär. Drömmare och nattmänniska. Arkiv
April 2013
Categories |